Ork

Älsklingen har precis åkt iväg till begravningen. Usch så jobbigt. Har bara varit på en begravning o det var när min Farfar dog o då var jag inte så gammal, men den känslan som sätter sig i kroppen........usch blir sorgsen bara vid tanken! Döden är alltid ett skrämmande ämne som man helst vill slå ifrån sig men ibland kommer det oundvilkigt inpå...

Har varit jobbiga dagar. Försöker att skjuta bort allt men det kommer bara tillbaka. Försöker att hålla humöret uppe men det faller så lätt ner. Jag vill inte att det ska bli så jobbigt men det blir det. Jag ä så ledsen för dom som det drabbar, det är det sista jag vill att det ska göra! Vill bara orka, men kroppen bara skriker: ORKAR INTE!!! Det gör mig så ont att se vad det ställer till med. Ibland har jag bara lust att krypa ner i en håla nånstans o stanna där ett tag...
Ju mer jag försöker bita ihop desto mer fel blir det, känns så svårt... *Förlåt*

Våran lilla älskling ställde sig upp idag för första gången. Stod helt upp i sängen när jag kom in. Så duktig liten tjej! Ville få ett kort på det men hon var arg som ett litet bi så det fick vänta...




Lilla sötnos!


Puss hejjjj

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0